Thailandsresa och IVF

Här kommer två drömmar som jag drömde i helgen när jag sov på dagarna.
 
Thailandsresan:
Jag och Jimmy var på resa i Thailand. Något man drömt om länge och väl. Dock var det inte vita sandstränder och så fräscht som man kunde tro. Stranden var full med äckliga krabbor och insekter som nöps och bets. Och dessutom fullt med skräp! Inte bara plast och kartonger utan metalldelar som skar sönder folks fötter. Turistguider försökte alltid värva turister till att plocka skräp på stranden så vi plockade litegrann. Sen blev vi visade en återvinningsstation där de hade containrar fulla med kläder som skulle smältas ner till bilbränsle. När vi stod på återvinningsstationen hade vi utsikt över en fotbollsplan där det pågick en marknad. Då kom Marie gående med sin katt Willow i famnen, breve sig på varsin sida hade hon Vevve och min bror Benny. Vi mötte upp dom senare på hotellets restaurang. Maten där var dyr och ofräsch, jag som trodde vi hade åkt med all-inclusive. Så var tydligen inte fallet. Jag frågade Marie om det varit en bra promenad med katten, men tydligen hade den varit allt annat än bra. Vi gick ut en runda efter maten och gick förbi diverse lekplatser. Det fanns gungbrädor som var så höga som 12 m upp i luften. Barnen uppe ner för dessa gungbrädor. Jag blev helt nervös. Sen fanns där lika höga rutschkanor med ett slags band (som i kassor i mataffären) som man åkte nerför, och av någon anledning låg det stora elefantskithögar på dessa banden. Men det struntade ungarna i, de åkte ändå. Sen vaknade jag.
 
IVF/Surrogatskap:
Jag var på jobbet när jag fick ett samtal från Marie om att hon ville låna ett par grejer av mig. Visst sa jag. Jag tog med en kollega som bärhjälp, körde och hämtade släp, hämtade grejerna hemma hos mig och sen körde jag iväg till Marie. Hon hade nyligen flyttat till sin gamla lägenhet på Östra Storgatan, fast planlösningen var lite annorlunda. Jag och kollegan bar upp diverse lådor fulla med papper. Väl uppe i lägenheten bodde Marie där med två stora hundar som var gudasnälla och sina katter. Sen hörde jag ett litet bebisgny från hennes sovrum. Där låg hennes son som var ca 6 månader gammal. Marie tyckte inte om att jag höll honom och gullade honom, det var ju hennes son och inte min, trots att det var jag som hade fött honom åt henne. Jag hade tydligen genomgått en IVF och varit surrogatmamma åt Marie. Men det kändes ändå som att barnet var mitt för det var så himla likt Dexter, förutom sitt ljusa hår och blå ögon. Självklart skulle jag inte försöka ta barnet som Marie försökte framställa det, men jag hade en konstig känsla ändå att det var mitt barn som hon hade. Marie sa att hon aldrig igen skulle ringa mig, hon ville vara ifred med sin son. Sen vaknade jag.
 

Grönlandsresa

Visste ni att Grönland bara låg några kilometer utanför Danmarks kust? Inte jag heller, förrän inatt. Dessutom finns det en bro som går precis i vattenhöjd över till ön. Så det bleven roadtrip dit. Jag och Vevve åkte i hennes bil bakom Marie och hennes mamma i Maries fd Ford Fiesta. På vintern är där -40 grader men på sommaren är där 25 grader plus och väldigt fint. Vi åkte in till olika städer och gick i varuhus och shoppade. Vevve var ute efter ryggsäckar och jag letade såklart garn. Det var minsann inte lätt att flölja efter Maries mamma heller, hon körde som en professionell rallyförare så efter ett par städer tappade vi bort dom.

Rädda barnet

Inatt var jag på fest i en lgh i ett hus med sju våningar med lägenheter och vindsvåning på det. Jag tyckte festen var lite dryg så jag smög mig upp på vinden för att undersöka. En kille följde med mig. Där fanns fina rum som även de skulle kunna hyras ut. I ett rum fick jag en chock. I en soffa satt en kille på 2-3. Han var blond och kortklippt. Blå ögon men tom i blicken. Allt runt omkring var dammigt. Såg absolut inte ut som att det bodde någon där. Jag kände att jag inte kunde lämna pojken där så jag satte mig och pratade med honom för att lugna honom och försöka få honom att känna sig trygg. Han bara skakade på huvudet. Han ville inte med mig och han ville absolut inte lämna rummet. Jag fick en känsla av att hans mamma var där men jag kunde inte se henne. Jag plockade till Slut upp pojken i min famn och gick ut ur rummet med honom trots protester. Killen bara följde efter. Vi gick ner till festen igen. Jag tänkte fråga om någon kände igen pojken men då var han borta. Han var inte kvar i min famn....

Mitt livsverk

En blogg om mina barn, livet och handarbete

RSS 2.0